I Dar es Salaam är det hett

Mufindi 2015- 22 Fredagen den 27/3 2015 Åker till Medical Council för att höra om min legitimation är klar. Jaha, typiskt, så är varken sekreteraren eller Registratorn där. Han är i Uganda säger någon som tar mitt papper och lägger det i en mapp tillsammans med en kopia på kvittot att jag betalt 300 USD. Blir tillsagd att återkomma på måndag. Tror jag det. Hade tänkt att åka till Iringa då. Jaja, ”plans are flexibel” som en vän till mig brukar säga – Leena. Åker stan runt för att leta stickor i flera timmar på allehanda butiker! Nä. Bestämmer ändå att åka till Zanzibar söndag till måndag, som jag tänkt. Jag hinner till Medical Council direkt från båten. Leena träffar vänner på eftermiddagen, men ringer sen och frågar om jag är kaffetöstig. Det är jag, har bara ätit chips och en omelett för det var så varmt att jag inte orkade gå ut. Hon kommer förbi med taxi och vi far till ett riktigt café med bakelser och choklad. Det kan tyckas mycket taxi – det är livsviktigt. Alla varnar för så mycket robberi, vi får inte gå över gatan till en taxi, han ska komma till oss – vakter överallt.! Ändrade tider. Jag som alltid promenerat Lördagen den 28/3 2015 När jag äter frukost på Onnela så kommer ett Facebookmeddelande att filmen som spelades in i Sörbykyrkan under våren ligger Youtube så jag tittar på den och blir alldeles tårögd. Jag badar i poolen där en bra stund och sen far vi på lunch hos Mama Sarungi, min vän. Jag skickar taxichauffören att köpa båtbiljetter under tiden. Underbart trevligt hos mamma S. Döttrarna hemma och vi hinner prata mycket- Även Baba kommer hem. Hon vet förstås var man kan köpa stickor i detta land. Jag letade i flera timmar i Iringa, jag letade i går på stan. Hon skaffar hos en gubbe på Jamhuri street på måndag. PÅ kvällen äntligen dags för konserten med K. Leena har hört talas om en konsert med Tjaikovskis 5 symfoni med Dar Coral Society. Så vi bokade via internet. Det var speciellt. Hälften av musikerna professionella, hälften vita. Kom från flera länder som SA, Uganda och Zambia också. Det var första gången de spelade en symfoni. Dirigenten hade hört talas om damerna från bushen så han kom och hälsade!

Kommentarer
Postat av: Kajsa

Underbart med stickorna och hjälpen som "kommer" till en bara men inte ger sig, men framförallt glädjs jag åt Tjaikovski-musikerna. Låter som ett gott minne att bära med sig.

2015-04-06 @ 07:50:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0