bodiltandlakareitanzania

Mdabulo 2015- 25                                                                                                             Onsdagen den ¼ 2015

Hm ingen bil. Jag har skickat 2 mess till Mr. Fox att jag är tillbaka, men inga svar och han brukar vara snabb att svara. Ringer Amari som berättar att hans telefon gick sönder, så han bestämde sig för att inte ha någon telefon, nu! Hon kontaktar honom och meddelar att bilen kommer. Och jag kommer till jobbet tre kvart sen. Fast där är inga patienter, men väl målaren.

Vilket jobb han gjort. Det står Idara Ya Meno ovanför dörren. På den stora spegeldörren är det målat en gubbe som borstar tänderna och på de små speglarna är det blommor. Sedan inne i fonden på var sida om fönstret är det djur som borstar tänderna, till vänster en Giraff som använder en bit gren att borsta på barn. Det blir en ordlek: en Twiga anaye tumia twiga kupiga Meno mswaki; en Giraff som använder en lite gren att borsta med. PÅ den högra sidan är det elefantmamma och barn som borstar tänderna. I ingången till kliniken bakom mitt skrivbord finns en bild på en tand och dess delar ( Se Sensodyntriangeln) på swahili. Mitt emot över min laboratoriebänk är det en bild med barn i bushen som skär grenar till tandborste.

Målaren Chasaki är utbildad på en konstskola i Bagamoyo- den äldsta och som är noga med traditionerna, annars är han från Njombe och bor där. Det kostade mig en slant, men det var det värt.

Jag hade köpt en massa plastlådor med lock i DSM och nu kan jag äntligen få lite iordning på kliniken. Även burkar med skruvlock till alginat och gips. Jag packar också gåvorna Umeå Vasakyrkan hade med sig och gläds åt vänners hjälp. Känner mig nöjd när jag drar nedför backen hem kl 13,45. Imorgon ringer jag de kunder som väntat på denna start.

Det som Mr. Sa att det fanns i förrådet – en massa bedövning. – Det var engångs bedövningssprutor för våra ampuller och det låg i en sändning som var till anestesin.

Lugn eftermiddag. Fixar med att ta bort rost på stickorna. Förra veckan fick vi lite garn av Leena son fått. Jag gav bunten till Upendo och visade vilka stickor hon skulle ta och gav henne en lite babytröja och sa kopiera den. Det är bara att räkna! Igår när jag kom hem visade hon mig att hon kommit till halsen, dvs halva tröjan. Hon kan inte maska av men väl lägga upp OCH hon fattar detta med stickning! I morgon börjar vi på en tröja med knäppning fram och knapphål. Hon vill lära sig det. Jag har ett bra mönster och hon får skriva medan vi stickar så hon får det som hon förstår det. Hon stickar till en tvååring och jag till en 12-åring. Det blir en härlig påsk.

 Påsen funnen och nu i Teddys bil. Nu hoppas jag att Sele har en körning till Iringa snart. Sen får jag väl betala för min glömska.