bodiltandlakareitanzania

lördag den 13 november 2010

I morse satte jag fil, dvs jag blandade täten med gårdagens mjölk och den får stå i rumstemperatur tills i kväll.

Sen var det tvättmaskinsinvigningen: Sjukhuset har fått en industriell tvättmaskin till tvätteriet, allstå där lakan rockar opdukar mm tvättas. De gamla maskinerna är svenska och från ca 70-talet. Maskinen är skänkt av Evangeliskt Lutherska Kyrkan i Västra Iowa. Nu fanns det en delegation från den kyrkan med en biskop i spetsen på besök i stiftet, därav denna högtidliga tilldragelse. Det skulle ske kl 10.00 prick (alla vi vita var där kl 10.00), de kom kl 10.40 och innan biskoparna fått på sig grannlåten så var klockan 11. Huvudpersonen själv, dvs tvättmaskinen var insvept i ett lakan och påhängd blinkande julgranbelysning och ett gäng plastblommor. Så blev det gudstjänst med läsning av bibelcitat och sång och tal förstås och välsignelse och lyckönskningar från både sjukhustets sida, stiftet och det amerikanska stiftets sida.



Sen blev det te med alla potentaterna. Alatupela som har jobbat hos svenskar hade bakat bullar. De tog amerikanerna och bredde margarin på och sylt, det såg gott ut. Under tiden pågick även konfirmationen i stora kyrkan. Med gänget från stiftet var min kompis Atu Bange, som under min tid här, var husmor och som jag även besökt Sverige. Kul att återses.

C och M de två svenska sskeleverna och jag for till Makambako, järnvägsknuten och närmaste större samhälle. Min brorson E som bodde hos mig 1999 hade sett att det stod i en upplaga av Lonely Planet "the windiest town in Africa". Det är nog så och alla plastpåsarna som blåst upp staket blir som ljusblå blommor! Vi gick på shoppingtur och fick klänningar, tyger en stor sax. Sen även frukt som annans, avokado, bananer flera sorter, vattenmelon och mango. Vi hittade ingen sjal som M gillade, inte heller sockor, men man kan inte få allt. Det fanns verkligen mycket att titta på marknaden, just nu verkade det mest finnas potatis, vanlig och söt, lök och tomater.

Jag hade tänkt att vi skulle besöka Dr. K, han gick i pension som överläkare från Ilembula sjukhus för 10 år sedan och har en liten mottagning i Makambako. Hoppades att han skulle vara hemma och det var han. Så jättetrevligt att träffas igen. Det är en person som lärt mig så mycket om livet här i Tanzania och om hur man uppför sig och inte. Varje gång jag är på besök så försöker jag få tillfälle att besöka honom. Jag tror att han också uppskattar mitt besök.

Sista stoppet innan hemfärd är macken i Makambako. Då inte bara för tankning utan det som är ovanligt ( för att vara i Tanzania) är att det finns en liten affär och där finns korv, sylt, tomatchutney, mjölk, youghurt och ost( tillverkad i Njombe - inte särskilt smakrik) att köpa där. Ja det finns Lindt choklad och vitt toapapper också.

Det blev en upplevelserik dag