Liten återblick sen jag reste
Tanzania
Onsdag 1/11
Flugit sittande, sovande. Någon bar av mitt handbagage i Entebbe och när dom frågade på planet hade jag slocknat på tre säten, så väskan bars av planet får jag veta när vi lyft igen o är på väg t Dar. Väskan blir satt på nästa bästa plan ( bra Turkish Airways!). Hämtar den på kvällen. Min taxidriver J möter mig och vi far till centret. Nu börjar swahilipratet. Där väntar gamla ”Bettan” min gamla Pajero (1996) den låter och går som en traktor. Har köpt mobilt bredband på flygplatsen och ber en ung man hjälpa mig med installationen. Han misslyckas men kan installera på sin egen dator. ( hjälp Eric!). När jag är på flygplatsen ber jag killen i Vodacoms butik där installera. Det fixar jag…. Två timmar senare ytterligare ett stukat ego?
Tisdag 2/11
Jag vaknar tidigt, trots sommartid och tidszoner, till sol, fågelsång, aptjatter och ca 28. Träffar en trevlig man, tysk engelsman uppvuxen i Botswana vid frukost som driver ett NGO i någon by. Han vet namnet på en person på Vodacom´s huvudkontor son bör kunna hjälpa mig med installationen av mobilt bredband. Jag packar min gamla ”ettan” Pajero som var ny när jag var här 1997! Det är en traktor och kastar mig ut Dar es Salaams hemska trafik. Det tar en (1) timme att köra 2 mil för att komma dit. Det tar Dora 2 timmar att fixa – avinstallera och installera mm. Sen ut i trafiken igen ytterligare 1 timme till flyplatsen för att hämta E och E två läkarkandidater som ska åka med till Ilembula
Vi far ut från Dar västerut. Hu vilken trafik o hu vilken” ickesandard” på vägen. Vi blir stoppade av tre bastanta polisdamer som vill veta om vi vet var vi har varningstriangeln. Det vet vi inte o medan vi funderar ser en av dom att vi har en påse bilar i bilen! ”jag vill ha godis”.. Då kommer R som är missionär i Iringa o stannar mittemot och det blir prat vid vägkanten och vi slipper leta efter triangeln. Poliserna får resten av godispåsen och vi kan fortsätta. Trafiken är tung och asfalten är mkt spårig och det är svårt att hållas sig i spåret. Våra kompisar vi mötte bokade rum och mat på en Lutersk skola. Tur det för det är beckmörkt när vi kommer fram. En skyddsplåt under bilen har lossnat och hänger ner under framhjulen. Den skrapar i vägen när den är ojämn.
Väl framme ändå smakar maten, ris, bönor,spenat och rivna morötter och en banan bra och trots värmen somnar vi ovaggade i mörkret(strömmen gick!)
Hej! Nu, denna söndagkväll, har jag läst ala dina bloggar. Det har varit en rolig läsning, som ger många "kom-ihåg". Är Mary, den Mary som arbetade för mig? Hälsa henne så gott och alla andra också.
Veckan som gått har varit "Global vecka" inom kyrkan och jag har varit inbjuden till 3 olika församlingar för att berätta om "Mission". Vi hörs.
