Första dagen

Torsdag 5/11

Igår under resan diskuterade vi vilket som är värst utan el eller utan vatten. När vi kom hit hade man varit utan el hela dan och sjuksköterskeskolan hade slaktat en gris.

Idag på morgonen var vi utan vatten. Senare idag hade vi ingen ström just när jag behövde ladda datorn. Nu har vi både ström o vatten. Det har varit +34 grader idag.

Frukost i gästmatsalen. Där sitter redan 6 finska personer, läkare, sjuksköterskeelever och en författare. Jag och E och E går till morgonmötet, avrapportering av det senaste dygnets händelser på sjukhuset. Vi blir presenterade. Sen blir det sjukhuskapellet för morgonbön, vi sjunger en av mina favoritpsalmer, jag kommer nästan ihåg hela ritualen, känner mig som jag bara varit på lång semester.

Många kommer och hälsar, många glada återseenden, många kramar. Körledaren påminner mig om att kören övar i morgon kväll kl 5. Går in på tandkliniken för att hälsa. Säger att jag är restrött och att jag kommer i morgon. Kollar snabbt runt, det är sig likt ganska mycket nya fulare gardiner, men det är deras smak ju. Den killen I som jag lärde upp hörde jag att han var hemma eftersom det var val i söndags. Han läser nu till läkare och stiftet betalar. Mycket vill ha mer eller om det är status man är ute efter.

Mitt rum har inget bord och ingen stol så jag sätter mig i gästmatsalen. I köket jobbar mama Salome och Alatupela, Då vet jag att vi får god mat och gott nybakt bröd. Plockar med min kamera som inte ville funka när jag skulle ta bild på blommande baobabträd. Nu funkar den och jag tar bild på vackra träd på området. A kommer och säger att dom slagit ihjäl en boaorm strax intill, ropar på E och E så att vi kan gå och tittat. Man har slagit ihjäl den och slängt i en eldgrop så vi får bild på en ”grillad” boaorm.

Jag sätter mig och skriver vad som hänt de sista dagarna. Provar att komma in på bloggen och SE det funkar, men ytterst långsam med dock!

Jag tackar för kommentarerna. För er blir mycket läsa på en gång, men jag hoppas jag kan hålla jämna steg senare.

Jag har träffat min tvättdam J och massor av andar människor till min familj. Promenerade ner till mitt gamla hus men Dr.L var inte hemma. U skulle bjuda på kanelbullar till kaffet med blev upptagen så jag fortsatte att skriva. Kvällssvalkan kommer, det fläktar luften är sandfylld. De unga svenska o finska tjejerna gick upp i byn o kom hem med avokado och Marulafrukt (Amarula) sött med stora kärnor, gott.

Mörkret faller, det är kaffedags


                                             






Kommentarer
Postat av: Steinunn

Jesper frågar det som är det viktigaste;) :

Hur stor var ormen och hur dödade de den

?

2010-11-04 @ 18:48:37
Postat av: Brith

Jag håller med Jesper! Det viktigaste av allt du skrivit.

Hur stor var ormen? Och hur fick dom ihäl den?



Men vilka strapatser innan 1 vecka ens har gått.

Men va kul att du skriver så mycket.



Kram Brith

2010-11-04 @ 19:16:04
Postat av: Torunn

En annan fråga ang ormen! Om ni fick smaka grillad boa, hur smakade det?

2010-11-05 @ 09:38:10
Postat av: Anonym

Hej Bodil!

Vad roligt att läsa om dina strapatser!

Här hemma är allt lugnt - ingen bebis ännu. Har gått hemma 4 veckor nu - börjar bli lite drygt... Börjar tro att det inte kommer någon bebis... ;o)

Ha det gott!

Kram Anna

2010-11-05 @ 11:05:11
Postat av: Anna Mårtensson

Allhelgonahälsningar. Anna

2010-11-05 @ 23:29:03
Postat av: Mariya Dag

Vad intressant att läsa.

Lycka till

/Mariya Dag Västerås

2010-11-06 @ 12:20:25
Postat av: Eva

Hej Bodil!

Kul att läsa om dina strapatser. Känns det bra eller kanske slitigt eller både ock...?

Vi har tillbringat 2 veckor i Kambodja-Thailand. Spec arbetet i Pnomh Penh var mycket välsignat och jag måste tillbaka dit. Kvinnor, barn, mycket kärlek och en hängiven kristen tro. Allt gott Bodil

2010-11-13 @ 06:48:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0