bodiltandlakareitanzania

Söndag den 12 december 2010                                        

Ja BUSSRESAN:

Vi hade ju köpt biljetter, jag två säten för att kunna röra mig ( N´s idé). På biljetten stod "reporting time" kl 08.00, vet att bussen avgår kl 06.00 från Mbeya. Vi hade beställt skjuts till kl 07.00. Nyagawa som är en ordentlig man kom kl 6.30. Så vi var på plats kl 07.15 och väntade. När klockan var 8.30 gav Nyagawa upp och frågade om han kunde lämna oss där, han han var el-jour på sjukhuset. Vi väntar.. det var svalt på morgonen men solen värmer när den stiger. Bussen kom kl 09.30. Fast det kan man inte vara säker på för nästa gång kan samma buss komma 08.15. Ombord så satt det folk på våra platser vi kunde sitta på andra ju, man är liksom inte så noga. Jag fick i alla fall två platser bredvid varandra, det kändes bra. Det fanns A/C också på bussen. Sen bar det iväg. Planerad 10 timmars resa, man stannar två gånger för kissepaus i bushen damer till höger och herrar till vänster. På dessa platser har folk samlats för att sälja till bussresenärena, läsk, tomater, bananer, annan frukt f säsongen, nötter, kex mm. Man stannar för lunch på ett annat ställe nedanför förkastningen ( Rift Valley) vi Ruaha flodens dalgång 15 minuter, man kastar sig ut springer till toa som är en lång rad hål i golven, ibland en fungerande dörr - inte alltid - det är springtoa, kvinnor trängs och bråkar för att komma först och bankar på dörren om man "sitter" för länge. Sen springer man för att köpa snabblunch, kyckling och chips eller annat. Annars är det ett trevligt ställe med god mat, har lunchat flera gånger ja tom sovit över, fast det var varmt.

På bussen serveras en liten muffins och en burk läsk och senare en lite flaska vatten. Man gör klokt i att inte dricka så mkt under denna färd så att man blir kissnödig med tanke på faciliteterna för detta. Läskburkar, flaskor och annat skräp samlas in av "konduktören" och på sista kissestället tömmer han dessa "papperskorgar" i buschen utanför bussen. Bra så var det skräpet borta! inte! det möter vi flygande omkring på nästa resa.

Underhållningen bestod av en såpaserie efter am förlaga med engelsk textremsa. Denna textremsa var underhållningen för N och mig. Den var så dålig. Sen visades även en konsertvideo med en kongolesisk artist, bara Zairepop på franska med en jublande publik.

När vi väl var nästan framme i Dar, bara 3 mil kvar blev det stopp i trafiken, alla öppnade fönstren och där stod vi med motorn på i 1½ timme. N och jag nu MKT hungriga. Vi har haft matsäck med - Nobelmiddag? - två kokta ägg och tre banane och en påse bilar. På swahili säger man att hungern gör ont, det var precis det. Bussiga Juma hämtade oss och tog oss förbi hämtmatstället - hamburgare! Mm.

Vi stöp i säng.

Idag rör vi oss sakta tom N för svetten lackar. har stoppat lussebullarna som M bakade ( till i morgon för J oJ ) i frysen. I morgon ska N och jag lussa för mina barnbarn.

Vi äker till en fin restaurang där vi stämt träff med Dr, L hennes två gäster, Dr,S (Matema) och hennes svärdotter som är i Dar för att föda. Vi sitter alldeles vid havet, tidvattnet är ute, på redden ligger många fartyg och väntar på att gå in med tidvattnet. Vi beställer fin mat havspaella och vi har en så trevligt stund tillsammans, människor som gör och har gjort myckte för andra utan att framhäva sig själva. Verkligen ägnat sina liva åt andra människor.

Sen frossar vi i shopping på en supermarket och är i ännu en värld (våran?). Vi handlar lite till barnbarnen. Gårdagens bussresa gör sig påmind och det är varmt + 34. Huden är "jämt" kan man säga! Inte klaga - ni har kallt förstår jag.