bodiltandlakareitanzania

Nu börjar mitt jobb bli en lunk. Jag är tacksam så länge det inte regnat på natten, det är lättare att köra då och kul med lite "offroad" även om det är på vägen. Idag var en del till mina engångssprutor som inte är engångs, den svarta plastpistongen, borta. Hon hade diskat den, det visste hon, men den var bara borta! Som tur var hade jag några vanliga ampullsprutor. Jag hade tagit med mig engångs, eftersom jag inte visste vad som fanns och inte visste hur mkt jag skulle jobba. Nu är det bara en vecka kvar (!), men det kommer många nästa vecka, det är jag säker på. Det har ju kommit fler och fler varje dag. Sen fixade jag vattnet som bara kom droppvis. Kom ihåg att jag hade ett liknande problem i Ilembula. Tänkte att det kan vara samma, kranen är juryn Europa och har ett filter. Det funkar aldrig här för det jord och allt möjligt i vattnet så jag skruvade av den del och "kumbe" nu kom det vatten, och filtret som hade tre olika filter vad fullt! Så nu kan vi skölja av tängerna och andra instrument. Det blev en annorlunda eftermiddag. Tillsammans med kontorspersonal på barnens by skulle vi söka efteråt pojke som bodde där, men pappan tog hem och skulle rapportera hur det gick. Leena var på besök för ngn vecka sen och sprang han och gömde sig. Hon sa också att han inte visste vem Leena var. Det är viktigt att Leena inte är den som den som går framåt så, utan att det är den personal inhemska som pratar med barn och föräldrar. Fört åker vi och sen åker vi vidare..... Vi stannar hos Maria, som är en "byhjälpare", hon har bott i byn alltid, känner alla, föregår med att hon testat sig och att hon äter medicin. Hon är byns ängel, hjälper alla, lägger om sår, skickar bud om dom som behöver hjälp till NGOn. Hon är på begravning förståss. Hon har två söner som gått ut 7:an med bra betyg och är nu hemma, fast de Vill helst av allt gå i skola. Nu får de hacka fälten. De är tvillingar fast tvåäggstvillingar och ser ut som bröder. Vi fortsätter och passerar Edsons mamma(styvmamma) på vägen med minsta barnet 8 mån på väg till kvarnen säger hon(men hon har inga saker eller en korg eller så med sig), vi tror att hon är på väg till "kilabuni" klubben, dvs krogen. Baba Edson arbetar där. Hon får hoppa in in bilen och vi åker till huset. Där är Edson, som springer bakom huset och ett barn till. Vi sätter oss på små pallar och Isak pratar med Edson som nu tittar fram. Han vet tom vem Leena är. Han är inte väl skött som ett barn ska vara, han är inte ren, har parasiter på fötterna. En annan pojke tittar fram bakom huset, storebror, han har svullen buk, mask? Mamma deltar inte när Isaia talar med henne. Pappan inte hemma, har på åkern säger hon. Vi kan inte göra mer just nu. Vi åker vidare neråt stigen, ställer bilen och går vidare. Det är Marias område detta, hon kan varendaste en hydda och dess invånare. Vi går till "dom korta", bara en är hemma. Dom är kortvecka och i andra avseenden inte utvecklade. Vi frågar om dom har ngn mat, de har lite majsmjöl. Dom har inte toa, det hälsoorganisatören i byns arbetsuppgift. Det måste alla ha. De får lite råd av Isaia, dom ska sopa lite inne i huset(jordgolv) . Dom har en åker intill huset, där växer både paprika, solrosor majs och potatisochbönor. Så om det regnar kommer dom att få mat. Man kan inte hjälpa alla. Vi åker till en gammal dam som bodde inte hus som ramlade ihop (det var av pinnar bara) . Nu bor hon i ett hus som är någons men det regnar in, och det ligger en pressning på, men det läcker hon har heller ingen mat mer än lite majsmjöl. Men hon har en toa(hål i marken) . Nu kan jag inte hålla mig längre utan ger henne lite pengar 10 000/=(tsh) är 43 kronor. Kilabun är alldeles nära och det luktar pombe - hemkört! Må så vara, i detta läge, vi kan inget säga..... Det har dock med sig mycket, slagsmål, våldtäkter mm. Baba Edson, han är på kilabunin och är full. Man kommer att återkomma för att se hur har ser till sina barn. Det är väldigt tragiskt.