bodiltandlakareitanzania

18 Lördag får jag låna Leenas "traktor" och svänger till vänster i Sawala och sedan till höger mot Lugoda. Det är 4 mil tvättbrädeväg. Vid James' corner, där det står 4 telefonmaster är det sen asfalt - stora vägen. Den sk 7 kullarsvägen mot Makambako. Julen 1997 när vi åkte där Eric och jag och vi hade hämtat Hans i Dar. Eric skulle lugna Hans att vi snart skulle vara framme: bakom den kullen därborta; nej då är det nästa.... Och så höll han på. Ja, till slut var vi framme. Nästa gång vi körde där, räknade vi kullarna, det var 7 st. Vi skaffade oss ett riktmärke, en tfn mast som då var ny, att det skulle vara på ett visst vis mot bilen. Så det tänkte jag på i dag när jag körde där. Hur många gånger har jag kört där? På posten i Makambako tittade posttanten på mig och sa "habari za Ilembula" dvs vilka nyheter har du från Ilembula? Det var två sen jag var där! Hon kände igen mig och jag fick ut alla Leenas paket. Sen åkte jag till apoteket och skulle ha medicin till Leena, 3000 tabletter Phenobarbiton ( epilepsimedicin) och jag köpte 1000 Panadol tabletter utan att någon frågade vem jag var och vad jag skulle ha det till. Men jag är vit! Sista 3 milen "hem" till Ilembula är känslofyllt. Nya hus, inga hus! - Josefins hus har ramlat ihop, det är hög grus och sten. Jag är välkommen till Ulla och Dikson och lunchen är klar, god mat. Vi pratar, jag uppdaterar mig på info. Jag går till gästhuset för att hälsa på Leenas dotter Asha, som blir jätteglad. Där finns även körledaren David, jättekul att träffa. Det hett i Ilembula. Jag går mot Josefins hus, som är AnnaMeris egentligen, som hon byggde för pengarna hon tjänade när hon jobbade hos mig. Hon sparade vartenda öre och det blev ett fint hus. Men Josefins hus i lera ramlade isär i februari i år. Det huset var jättegammalt, det hade varit deras föräldrars och var ovanligt på så vis. När Josefin inte hade ngn stans att bo, ogift och med sina då tre barn med olika fäder, bestämde syskonen att hon fick bo i föräldrarnas hus. Hus rasar här, speciellt när det regnat och om man kanske inte har bra tak så säger väggarna åt sig vatten och blir jättetunga. Här har man inte "armerat" med tex bambu som en del andra stammar gör. Jag har betalt en omgång tak åt Josefin, det var också en historia. Josefin arbetade också åt mig, hon var duktig på att städa och tvätta. Kunde få ett par tonårssockor rena, utan Ariel Ultra plus! Hon har jobb hos Leena ibland när hon är i Ilembula. Annars är Josefin hänvisad till att bruka jorden för mat och avfall. Josefin och AnnaMeri hade en bror Japhani, hon jobbade ett tag i min trädgård. Han dog i Aids, fast det sa man inte då. Det var magproblem eftersom han blev så tunn. Josefin berättar i detalj om AnnaMeris sjukdom. Det var en kombination av ett tufft liv, diabetes, högt blodtryck. Sen var hon bra mager och ofta kunde hon inte äta för det var något i magen. Hon var svag och J tog henne i taxi till sjukhuset, flera om gångar, blev inlagd, fick medicin, hem igen. Till slut dog hon på sjukhuset medan J var hemma för att laga mat till henne. Jag har lämnat pengar till Ulla när vi träffades i Sverige och dom räckte, till nästan allt under sjukdomstiden. J var här och hämtade dom. När man besöker ett sorgehus lämnar man pengar till familjens fortsatta försörjning. Jag lämnade inte så mycket för jag vet att J har svårt att hålla i pengar. Hon köpte alltid en ny klänning när hon fått lön, före att köpa mat. A var alltid arg på henne! Jag har dock lämnat lite extra till jul. Hon blev 76 år. En annan fd. missionäd stod för alla begravningskostnader. På väg dit passerar jag Mama Tofas hus. Mama Tofa = Kristoffer mamma. Man heter efter sitt första barn. Jag hette Mama Eriki efter Eric, som bodde med mig första året. Egentligen heter hon Eledia och jobbar nu på apoteket. Hon jobbade hos mig i 6 år på tandkliniken. Hon är undersköterska. Man väljer inte jobb här, man blir placerad. Jag hörde att hon som jobbade på tandkliniken här ett tag, blev förflyttad till Kidugala dispensary (ett slags vårdcentral). Med henne flyttade ganska många instrument också! Det finns nog inte borrmaskin där. Så går det till. Jag har en trivsam kväll med Ulla och Dikson och får höra mycket "nyheter". Nattensljud, grodor och ugglor.